Jag är fortfarande risig i halsen :( Hostar som fan och jag är bara så jävla less.

Go´natt!

Nä och försöker man dansa för mycket får man taggar i fötterna har jag hört.

Det här med att döma folk.. Jag jobbar med att i möjligaste mån låta bli detta fenomen, men shit bacon att det är svårt.

Ibland när andra klagar, gnäller, lättar sitt hjärta (obs detta gäller gnöl över skitsaker och i-landsproblem inte the real heavy stuff) o s v kan jag i mitt stilla sinne tänka:"Men grina då - gör det, bryt ihop och kom igen för fan"

Inte särskilt charmigt jag vet, inte ens en smula empatiskt faktiskt.

Och jag är ju verkligen inte någon übermänniska själv heller, jag har haft en mindre vacker barndom, jag brottas fortfarande med demoner och jag mår fortfarande skit ibland, jag är urstark och råsvag, jag är elak och snäll, jag gammal och som ett barn på samma gång.. Jag stöter bort människor och vill ha närhet, jag orkar inte men går ändå, jag har en vilja av järn men jag är så trött.. Jag är nedstämd men har livsgnista och jag har en övertygelse inom mig som säger att jag ger aldrig upp, jag må ha näsan precis över vattenytan ibland men jag är inte rädd att dippa under heller, det var så jag lärde mig simma, först under vatten, sen med huvudet ovan ytan. Jag är en fighter som inte slår folk på käften (bara visuellt i mitt huvud) och jag är en överlevare. När jag vaknar på morgonen kan jag ibland höra olika ledmotiv i form av musik. När jag är riktigt trött, kanske lite förkyld och frusen och ska iväg till jobbet efter att ha agerat flygledare i mitt hem för att få iväg den yngsta till fritids, se till att den äldsta har allt han behöver, att jag har allt jag behöver så kommer den smygandes..Börjar med att jag hör helikoptern på långt avstånd..

Jag tycker att Jante kan skita på sig och frysa fast någonstans - for real.

Jag väljer hellre Guru..Både den från 1990 och 2008.

Blunda & låt rytmen ta över.